På denna sida kan ni få njuta av lite bilder från denna underbara resa.

Skavsta flygplats, lite för tidigt på morgonen: Mina reskamrater (Jimmy, Anette och Anna) i väntan
på att planet skall ta oss söderut. Men vem visste att man kan spana in kändisar under tiden man väntar.

 

Terracina, lunchtid: Efter flygresa, hyrbilskö, bilköer och en italiensk pastalunch
är våra hjältar redo att ge sig ut på nya äventyr.

 

Första anhalten blir Terracinas långa strand och ett välbehövligt dopp i Medelhavets salta vatten.

 

Under tiden sanden letar sig in i handdukar, väskor och kalsonger så planeras
det hur denna första dagen skall spenderas.

 

FRAMME! Jippii! Äntligen framme vid målet för resan, anläggningen La Serra några mil norr om Neapel.
Efter incheckning och inhandling av frukost till kommande morgon blev det en lugn stund på uteplatsen
och middag på restaurang Mimosa.

 

Eftersom La Serra har svenska ägare så finns det två svenska 'reseledare' på plats och i sann
Sällskapsresanstil anordnas det varje tisdagmorgon ett informationsmöte för nytillkomna
gäster. Eva (t.v) och Marie-Louise (t.h) berättar här om anläggningen och dom utflykter
som anordnas under veckan.

 

Tisdagen spenderades på stranden för att bättra på solbrännan,
som för vissa visade sig svårare än väntat.

 

Onsdag morgon vid halv åtta rullade hyrbilen ut från La Serra för att ta Anna och mig
till Sorrentohalvön. Väl framme stannade vi till för att njuta av denna underbara
utsikt över Neapelbukten och Vesuvius i bakgrunden.

 

Längst ut på halvön ligger staden Sorrento, varifrån Anna och jag hade tänkt oss ta båten till Capri.

 

Båtresan ut till Capri gick mycket bra och utsikten från Axel Muntes villa San Michele var som synes
storslagen, men på det hela taget var besöket på Capri en besvikelse och vi rekommenderar
att man lägger pengarna på något trevligare, speciellt om man åker hit under högsäsong.

 

Väl tillbaka på fastlandet tog vi bilen till Sorrentohalvöns sydsluttningar för att titta till den berömda
Amalfikusten.

 

Den första byn vi stannade till i var den underbart pitoreska Positano. När vi lämnade byn närmade sig
klockan middagsdags och efter någon timme gjorde vi middagsstopp i områdets huvudort, Amalfi.
Lagom att vi stannade bilen började det att dugga regn från skyarna och då vi satt oss att äta
vräkte regnet ner och blixtarna lyste upp det gamla torget där vi satt.

 

När vi rullade genom grinden på La Serra vi elva-tiden hade Fårrden (bilden) tagit oss lungt och säkert
längs dom slingrande vägarna från Amalfi via Salerno tillbaka till La Serra i kolsvart spöregn.
Det behöver knappast nämnas att vi somnade snabbt den kvällen.

 

Ingen rast ingen ro, torsdagen spenderades vid poolen och naturligtvis ställde upp oss för att vara med
då Nadia satte igång med vattengymnastik.

 

Solen började kännas så spenderade vi mer och mer tid i skuggan med en bok eller en liten lur.

 

Eftersom halva veckan nu gått var vi tvugna att kolla vem som hade fått mest bränna.
Ni får väl själva avgöra, skicka gärna ett mejl och berätta vem som ni tycker är vinnaren.

 

Torsdag kväll och vi prövar ett ställe som rekommenderats, Zi Anna (i bakgrunden på denna bild)
som ligger i hamnen i Formia. Trevligt ställe med jättegod mat och billiga priser, dock en fruktansvärt
dålig service och ingen kunde engelska.

 

Inget besök i närheten av Neapel är komplett utan att ha besökt Pompeji, ett besök 2000 år tillbaka i tiden.

 

Våran guide i Pompeji var Napolitanaren Ivo, en rolig liten farbror som kunde
utmärkt svenska eftersom han var gift med en svenska. Han hade dessutom
deltagit i utgrävningarna och kunde naturligtvis enormt mycket om Pompeji,
dess historia och hur människorna levde här för 2000 år sedan.

 

 
Efter besöket i Pompeji styrde bussen mot Vesuvius, europeiska fastlandets enda aktiva vulkan.
Ett besök på toppen rekommenderas starkt, utsikten över Neapelbukten, Sorrentohalvön och
öarna utanför är en av dom häftigaste jag upplevt.

 

Dom två sista dagarna spenderades vid poolen respektive stranden, under fredagen hade dessutom
varmare luft kommit in från Afrika så man orkade inte mycket mer än att ligga stilla.

 

Det mest ansträngande vi företog oss var att leta efter snäckor och stenar längs stranden.

 

Eftersom Jimmy fyllde 29 år sista dagen firade vi med skumpa och snacks på uteplatsen innan ...

 

...det blev dags för födelsedagsmiddag på restaurang Mimosa.

 

Måndag förmiddag; vi går ombord på Ryanair fight 1932 mot Skavsta.
Morgonen har varit lång och det skall bli skönt att komma hem igen.